en saknad.

kan inte förstå att d har gått två månader nu.
på något sett känns d här overkligt,
även att jag inte kände dig så bra, kände knappt dig alls om man tänker i helheten.
hade inte träffat dig på tyyph 2 år.
men jag kommer ändå ihåg dom gånger jag o linda åkte in till stan för att träffa dig o sofie.
när linda skicka smset om att du vah död så önskade jag nästan att hon bara skämtade o speicelt när jag fick veta anledningen.
nu mäsker man hur lätt man saknar någon, 
men hur tänkte du när du gick mot bron? hur kände du? vilken låt lyssna du sist på?
vah tänkte du när du satt där vid räcket o bestämde dig för att ta steget ut, ut för att bli fri ifrån allt,
från smärtan. hur länge satt du där? 
hur kände du när du tog ditt sista andetag? tänkte du något på din familj elr vänner?
dom frågorna som har kommit upp i mitt huvud nu på senaste, och dom kmr nog stanna där ett tag o lär förbli obesvarade.
jag tänker oxå på hur din familj mår, och hur dom har klarat av smärtan.
specilt sofie hur stark hon måste vara för att klara av d här. 
jag själv skulle aldrig klara d. 
men du dog lycklig o de e väl d minsta man kan begära?
adam jag hoppas att du har d bra nu, du är saknad här på jorden.
rätt gammal bild, men har ingen annan.

Kommentarer
Postat av: Emma<3

ååh va fint skrivet Eric. du vet att jag alltid finns här för dig<3

2010-01-14 @ 22:20:23
URL: http://martinelle.mittspejs.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0